Tillbaka i Sverige

Nu är vi i Sverige igen. Det känns som att vi nyss var här, men samtidigt varit långt bort. Vi börjar tillvänjningen försiktigt genom att stanna hos vänner i Skåne.

Schnitzel

Vi sov i Nederländerna bara en snutt från Tyskland så vi var snart där. Vi började med att leta upp en fiatverkstad för att få hjälp att byta lampor till halvljuset. Lamporna gick sönder, först den ena och någon dag efter att vi upptäckt det så gick nästa sönder. Vi planerade igår så att vi säkert hade parkerat innan det började bli mörkt. 

Snabbt och lätt fick vi hjälp och vi kände oss bättre utrustade för eventuell kvällskörning. 

Tyskland, då ska man ju äta schnitzel. När det var dags för lunch letade vi på Google maps för att hitta någon som serverade schnitzel. Det fanns egentligen bara ett alternativ, så det fick det bli. Menyn var ganska kort och bestod mest av några varianter på schnitzel och nån bratwurst. Lät tyskt och bra!

Att kliva in på restaurangen kändes lite som att klivit hos mormor. Lite fler bord, men väldigt familjärt. Undrade nästan om vi klivit in i någons privata tillställning. En äldre dam försökte hinna med både att servera och svara i telefon. Från köket vinkade ytterligare en dam som stod mitt i matlagningen. 

Vi kom tydligen i slutet på lunchrusningen en extra intensiv dag. Damen beklagade att det skulle kunna ta 40 minuter för att servera våra schnitzlar. Vi beställde en förrättssoppa att ha under tiden. 

Soppan var jättegod. Schnitzeln var inte sämre den. Det var rejäla portioner så det fick räcka med en slät kopp kaffe efteråt även om den trevliga damen undrade om vi inte skulle ha en chokladpudding eller tårtbit också.

Vi prickade verkligen rätt. En riktig old-school tysk restaurang. 

För att skaka ner maten (och logga några cacher) tog vi en promenad på några kilometer. Efter det var vi redo att köra några timmar förbi Hamburg och en bit till. Både nu och på vägen söderut kom vi förbi Hamburg utan några köer. 

Nederländerna

Idag har vi besökt Nederländernas äldsta cache. Det var ett spännande ställe. Som en stor sandstrand, men utan något vatten. Runt den stora sanddynen var det skog och utanför det villor och ett samhälle. 

Cachen var nergrävd i sanden. Så får man inte gömma nuförtiden. Tur att vi hade en liten snöspade i bilen så att det gick lätt att gräva.

Nederländerna är ju väldigt platt, men det finns berg. Vi var uppe på ett berg idag som var hela 30 meter över havet. Det blev inget fotobevis för jag såg inte berget för alla träd som växte på det!

Vi råkade visst gå förbi en intressant ölbutik. Den hette whiskeybutik, men hade även en ölavdelning med belgisk öl. Några fick följa med oss hem…

Bryssel

Hittills har vi gjort allting tillsammans, men idag valde vi olika sevärdheter i Bryssel. Vi cyklade iväg mot city. Hans svängde av mot seriemuseet Musée Belge de la bande dessinée och Camilla cyklade ytterligare ett par kilometer till Europaparlamentet.

Seriemuseet bestod av några separata utställningar. En om Marsupilami, en om seriemediumets historia och utveckling och en lite större om konsten i serier, både hur den ser ut och lite mer tekniskt om hur den blir till. Det fanns också en lite mer ”handgriplig” avdelning om någon för mig okänd barnseriefigur som var tänkt mer som lekstuga, så den tittade jag inte så noga på. 

Utställningarna var intressanta med skyltning på tre språk, men ibland led museet lite av att det inte var uppenbart hur det var tänkt att man skulle röra sig för att på ett naturligt sätt komma igenom utställningarna så det blev lite irrande hit och dit för att komma underfund med hur gångarna hängde ihop. 

Samtidigt vid Europaparlamentet:

Det kändes lite mäktigt att cykla fram till stora Europaparlamentet och se alla flaggor vaja utanför. Här finns ett besökscentrum: Parlamentarium. Man välkomnas och får en audioguide. Det finns alla medlemsspråk att välja på. Utställningen handlar både om hur EU styrs idag, vad man jobbar med för frågor och EUs historia. Det var mycket information, som man valde själv vilka delar man ville fördjupa sig i. Intressant och kul att ha varit där. Nästa år är det ju val till parlamentet igen.

Efter detta så sammanstrålade vi och cyklade (så klart via ett par cacher, trots regnet) till Brauerei Cantillon & Musee Bruxellois de la Gueuze. Jag hade fått förhandsinfornation från välinformerade spioner om att det var lite av ett hål i väggen och det var tur för det var det verkligen. 

Vi hittade rätt skylt så att vi insåg att vi var på rätt ställe men det kändes som att det vi hittat var lastkajen så vi spanade lite efter en bättre ingång. Medan vi ledde cyklarna förbi ingången en andra gång kom en tjej ut och inte bara ledde in oss på museet utan tyckte också att vi skulle parkera cyklarna inne i foajén (vilket låter elegantare än det är, det är i praktiken lageringången) så att de inte blev stulna. 

Att kalla detta museum är både lite udda och helt rätt. Här finns ingen utställning i normal bemärkelse men å andra sidan är hela bryggeriet lite av ett museiföremål även om det är i drift. 

Som besökare får man en broschyr i handen med information om några numrerade stationer och sedan släpps man obevakad ut i produktionen där diverse maskiner snurrar och pyser, komplett med öppen remdrift från 1930-talet eller så och hål i golvet till nästa våning. På slutet vankas det provning av några av deras öl (gott!) som så klart även går att köpa vid utgången.

Vi hade gärna strosat runt lite till i city men vädret tyckte annorlunda. Vi var blöta och kalla så vi tog snabbaste vägen tillbaka till bilen, med bara ett snabbt lunchstopp eftersom klockan passerat lunchdags för länge sedan.

Efter lite värmande kaffe i bilen så rullade vi en liten bit utanför Bryssel. Vädret hade då bättrat sig så det blev en trevlig kvällspromenad med cacher i ett universitetsområde mellan Bryssel och Antwerpen. Vi verkar ha en dragningskraft till universitetsområden. Har besökt flera på den här resan. Där är ofta lugnt, men ändå lite liv. Ofta lite häftiga hus och kul konst i parkliknande grönområden.

Tanklöst genom Frankrike

Idag har vi kört och kört. Något som stack ut var rastplatsen med ett jättestort vildsvin (det gick att stå raklång under magen på honom).

En annan sak jag noterat är att vi nu ser stora mängder vindkraftverk igen precis som vi gjorde när vi körde söderut genom Tyskland och Frankrike. De förekommer i Spanien också men är verkligen inte lika vanliga som lite längre norrut. 

En rätt vanlig sorts geocacher är en burk gömd i skyddsräcken längs någon väg. Det är oftast en liten burk fastsatt med magnet och inte så väldigt underhållande. Idag hittade vi en som var klart bättre än snittet! 

Vår plan var att ta oss snabbt genom Frankrike för där hade vi inte planerat in några sevärdheter. Det har också nämnts om storstrejk i Frankrike och det vill vi gärna slippa. Det visade sig också att dieseln var dyrare i Frankrike jämfört med både Spanien och Belgien. Vi tankade alltså i norra Spanien och hade 5-7 mils marginal när vi kom till en av de första mackarna i Belgien.

Som avslutning på dagen parkerade vi för andra gången på resan på området från en gammal världsutställning. Den här gången den från 1958, och här såg det hela inte lika förfallet ut som den från 1992 i Sevilla.

Frankrike är större än man tror

Idag har vi rullat norr ut genom Frankrike, efter att ha tittat på Millaubron. Vi började med att gå upp till utsiktsplatsen. Det är en ganska imponerande syn att se hela bron. Det fanns också en utställning och liten film om hur bron byggdes. Ingenjörskonst är intressanta sevärdheter!

På eftermiddagen tog vi en rejäl paus och gick en promenad med cacher i fin natur. 

Cacherna låg vid byn Le Broc. Precis där vi parkerade stod skylten att detta var en liten by med karaktär. Det kan översättas till ”by med branta krokiga smala vägar”. 

Google maps vill gärna att vi åker på betalvägar och genom Paris, eftersom vi ska via Bryssel. Vi vill inget av det så vi har letat upp en alternativ väg utan Paris och med bara lite betalväg. Vi kör ändå inte i 130 på motorvägarna så tidsskillnaden blir inte så stor.

Nu är vi syd-öst om Paris i Loire-dalen. Frankrike är stort så det är en bra bit kvar till i morgon.

Encore, la France

Idag fick vi en fin avslutning i Spanien, efter att ha varit  där i nästan två månader. Vädret var skönt sommarväder. Varmare än på länge! Vi snirklade fram utmed Medelhavet i yttersta kanten på Pyrenéerna. 

Det grå tvärstrecket på kartan är gränsen mellan Spanien och Frankrike.

Lite innan gränsen stannade vi för att logga en stor cache. Stora gömmor är alltid roliga, ofta fantasifullt gömda. Stället visade sig vara en udde med strövstigar, klippor, små badvikar och lite tallskog. Jättefint!

Vårt första stopp i Frankrike var i Banyuls-sur-mer för att logga en webbkameracache. På stranden hittade vi även en ateljé där någon sålde konst gjord av drivved. Snygga grejer!

På seneftermiddagen gasade vi på en bit in i Frankrike och parkerade vid Millaubron lagom innan det blev mörkt. Millaubron var den högsta bron i världen när den invigdes 2004. 

Fotot taget från bilen. Kanske kan bli en bättre bild i morgon när vi tittar på bron från utsiktsplatsen här bredvid.

Salvador Dalí

Idag har vi varit kulturella och besökt Salvador Dalís födelsestad Figueres. 

Vi besökte Teatro-museu Dalí och tittade på en del av hans verk. Hela museet är skapat av Dalí själv och inhyst i en gammal teater och lite av en labyrint. När man går runt där inne hittar man ideligen nya rum i riktningar man trodde man redan varit. Jag misstänker att detta inte är en helt oönskad effekt. 

L’Estartit

Idag vände vi tillbaka mot medelhavet igen. Vi började med att besöka den lilla kuststad Calella de Palafrugell som idag verkade rätt sömnig men som nog är lite mer livad framåt sommaren för det fanns diverse restauranger längs med stranden. Vi gick och letade upp ett par geocacher en bit längs vattnet och det var ovanligt varierat här, ibland gick stigen precis vid vattnet och ibland en bit upp längs klipporna med lite träd och kaktusar mellan oss och vattnet. Kul med lite variation istället för de oändliga gångvägarna längs med en sandstrand som finns på en del ställen. Längs vägen fanns en lite udda staty men den var svårtydd eftersom den var på katalanska. 

Sedan rullade vi vidare mot l’Estartit som är ytterligare en liten stad längs med kusten. Här är det uppenbart livligare andra tider på året. Förutom ställplatsen för husbilar som vi tog in på fanns det åtta campingplatser. 

Efter lunch (vi parkerade tidigt idag!) tog vi en cykeltur och tittade på hamnen och gick upp på resterna av en gammal vulkan. Det var inte så väldigt högt men rätt brant. På toppen var det skog och ingen vidare utsikt men några meter ner såg man bra ut över samhället och medelhavet. 

Promenad och läsning

Vi börjar lära oss det här med att ligga still. Idag har vi bara rört oss några kilometer från ställplatsen, gående.

Några kilometer bort låg några cacher, i ett naturområde. Det blev en lagom promenad från ställplatsen. Området var varierat med åkrar, ”skog” med träd i raka rader och en fågelsjö. Tydligen är det ganska torrt över lag i Spanien nu för många floder är torrlagda och det syntes även här där sjön just nu var mindre än normalt.

Resten av dagen har vi hängt i husbilen och i huvudsak läst böcker. Bara en liten promenad för att köpa fikabröd, ett par hundra meter bort.

Från Barcelona

Tanken för idag var att vi skulle åka en liten bit utåt kusten norrut från Barcelona, logga ett par cacher och sedan parkera för natten rätt tidigt. Det blir inte alltid som man tänkt. 

Vi började med att stanna på Brico Depot eftersom vi fått tips om att de skulle kunna ha den eladapter vi saknade för ett par dagar sedan. Det hade de inte. Däremot låg de granne med en Carrefour som vi också hört talas om skulle kunna ha en sån adapter. De hade ingen heller. 

Däremot var det en gigantisk Carrefour och att ge sig in i en mataffär utomlands är alltid något av en fälla eftersom vi blir kvar länge och får med oss massor med saker vi inte visste att vi behövde. En tusenlapp fattigare och med ett par kassar mat gick vi mot bilen för att stuva in. 

Här är bilder på några saker vi inte köpte!

Dags att göra ett nytt försök att komma fram till cacherna vi planerat in. Att komma ganska nära gick bra men sedan var det där med att parkera också. Det var svårare, för det hade alla andra redan gjort. En rätt bra bit ifrån där vi tänkt oss hittade vi till slut en ledig plats och konstaterade att det var lunchdags. 

Till slut blev det i alla fall ett par cacher loggade enligt plan, även om det dröjde ett tag in på eftermiddagen. Å andra sidan fick det som bonus att vi gick förbi en återvinningsstation där någon inte fått plats och ställt sina tomkartonger utanför. Exakt vad vi behövde för att stuva undan diverse vinflaskor vi köpt för hemtransport!

Sedan skulle vi alltså köra en kort bit och parkera för natten. Det visade sig svårare än tänkt att hitta ett bra ställe så det slutade med att vi hamnade åtta mil bort (och med en extra omväg efter att ha sväng in en snutt på fel motorväg och inte kunnat vända förrän efter en mil). Nu står vi dock till slut på en utmärkt liten gratis ställplats i en liten håla som inte ligger längs medelhavet, och därmed är de generösa och bjuder till och med på elanslutning.

Två sorters konst i Barcelona

Idag har vi tittat på två konstprojekt av väldigt olika slag. Det ena är högkulturellt och otvivelaktigt vackert medan det andra oftast inte förknippas med finrummen men däremot har ett budskap jag otvivelaktigt håller med om.

När vi började prata om att åka till Gibraltar var en av de första sakerna jag lade till på listan och var säker på att jag ville till Barcelona och Sagrada Familia.

Någon gång under första halvan av 1980-talet upptäckte jag The Alan Parsons Project. Ett av albumen som kom ut medan jag följde dem hette ”Gaudí” och innehöll bland annat låten ”La Sagrada Familia”. Först hade jag ingen aning om vad det var men kollade så småningom upp det och kom en fantastisk arkitekt på spåret. 1882 påbörjades bygget av Sagrada Familia under en annan arkitekt som tänkte sig det hela i nygotisk stil. När han avgick från projektet ett år senare tog Gaudí över och jobbade med det under resten av sitt liv, de senare åren på heltid. Han designade också om den ursprungliga planen helt till något mycket intressantare, en byggnad helt i sin egen stil. Eller för att vara noga: en byggnad i massor av olika stilar, beroende på vilket hörn av den man tittar på. Bygget håller fortfarande på för fullt men börjar i alla fall närma sig att bli klart så här ungefär 150 år efter byggstart.

Stilen på utsidan är varierad beroende på sida men en sammanfattning kanske kan vara ”more is more”. Det är utsmyckning överallt. Som kompensation är insidan väldigt ren och öppen i ett gigantiskt utrymme som känns lite som en skog eftersom pelarna som håller upp taket delar sig i flera grenar upptill. Det är också gott om målade fönster som släpper in ljus och målar olika sidor av insidan i olika färg.  

I källaren kan man titta in i byggverkstaden. 

Efter denna dos högkultur (och en lunch) gick vi vidare till ett museum om Banksy. Den som inte vet vem Banksy är är i gott sällskap för det är en pseudonym som fortfarande efter 20 års karriär är hemlig. Det är dock känt att han är graffitikonstnär och sannolikt från Bristol. Hans verk har oftast en distinkt stil i huvudsak i svartvitt med enstaka färgklickar och har ofta en satirisk udd riktad mot krig och förtryck.  

Några andra blandade bilder från dagen.