Store mosse

Att ha husbil och frihet innebär att vi kan åka åt det håll vi vill. Det är inte alltid lätt att välja. I morse funderade vi ett tag över hur vi skulle åka. Det slutade med småvägar från Ljungby, så att vi så småningom hamnade vid Store Mosse.

Det är fint att snirkla på småvägar och titta på landskapet och logga cacher. Vi har sett röda stugor, stora villor, stenmurar, tranor, rådjur och en räv.

Vi har ett långtidsprojekt att besöka alla Sveriges nationalparker så Store Mosse passade bra. Det var väldigt fint iordninggjort vid besökscentret med upplevelser för barn, fågeltorn, naturum, bänkar och vandringsleder. 

Vi tittade runt och gav oss sedan iväg till en tjärn med två cacher som låg 4 km från naturumet. Tyvärr var en stor del av vägen dit på en trist spång och parallellt med stora vägen så att vildmarkskänslan inte infann sig. Framme vid tjärnen och andra delar av vägen var däremot fint.

Växjö och småvägar

Vi började dagen med att köra sista biten mot Växjö. Många av Camillas släktingar kommer från Växjö eller trakten däromkring så vi inledde med att göra ett besök hos både farmor och farfar och mormor och morfar på två olika kyrkogårdar med blommor som vi plockat på dagens nattplats. 

På det första stället hittade vi snabbt rätt. På det andra såg vi uppenbarligen rätt vilsna ut eftersom ett par kyrkogårdsarbetare undrade om vi letade efter en speciell grav och sedan hjälpte oss att hitta rätt (vilket var tur eftersom vi annars fått leta ett tag då vi var en bra bit från rätt ställe).

När vi var klara med det loggade vi några ströcacher i Växjö och såg uppenbarligen vilsna ut även då, för återigen kom det fram en kille och undrade om vi letade efter något. Det visade sig vara ägaren till cachen vi letade efter så vi fick ett tips och han passade på att inspektera att allt var i sin ordning. 

Camilla: Titta vilken färgglad staty de har i kyrkan! (Zooma in för att bedöma om det verkligen är kyrkans utsmyckning.)

Camilla: Det känns som att komma till mitt andra hem när jag kommer till Växjö även om jag aldrig bott där. Det är så många platser som har sin historia; platsen där mamma o pappa tog sin första fika, Åhléns som ligger i kvarteret där farfar växte upp, torget som jag handlade på ihop med farmor, tygaffären där mamma köpte stuvar, vårdhemmet där vi hälsade på en gammal släkting, ställena som mor- och farföräldrar bott, stora lekplatsen som var rolig osv.

I Ljungby finns ett sagomuseum och de har placerat ut små skåp här och där i ”sagobygden” (med vilket de avser typ halva Småland) där det finns berättelser om lokala sägner. Någon har även skapat en geocache där man ska besöka ett antal av dessa (det finns totalt 43) och ta ett foto där även ens geocachingnamn finns med, så det nedanstående har repeterats ett flertal gånger under resan. En gång mycket snabbare än annars eftersom getingarna som byggt bo innanför luckan inte uppskattade att få boet upprivet.

Ett av ställena vi besökte var ett gammalt torp som var kvar efter en skomakare, komplett med all hans utrustning. Torpet var rätt speciellt eftersom det var byggt för att passa honom, och han var bara 130 cm lång. 

Utmed de slingriga småvägarna går det hitta små fik och gårdsbutiker. Vi stannade vid Farmors handelsbod i Grimslöv. Deras hemgjorda glass var smaskig!

Broderi, trä och skiffer

Tanken med bloggen var att skriva från alla husbilsturer, men riktigt så har det inte blivit. Kontentan blir väl att vi skriver ibland och ibland inte 😁

Just nu är vi på tur i Småland. I går startade vi, bara så mycket att vi var igång i alla fall. Vi sov vid Höganloft utanför Tranås.

Vi började dagen med en promenad vid friluftsområdet Lövhult utanför Nässjö. 

Sedan åkte vi till Kulturgatan i Bodafors. Där var en broderiutställning och en träutställning. Många fina och roliga saker att titta på. Efteråt lagade vi lunch på parkeringen.

Efter ett kort besök i en bokskog, vid en cache förstås, så åkte vi till Hörnebo skiffergruva. Kul ställe där man gjort i ordning fint för besökare. Man gick på spång genom en tunnel på några hundra meter. Sedan kom man ut på botten av ett dagbrott med lodräta väggar. I den här gruvan har de brutit takskiffer. Som platta små tegelpannor i skiffer. Det fans ett litet hus med skiffertak där man kunde se resultatet. 

Google Maps brukar ju ha bra koll på var man kan köra även vid tillfälliga vägbyggen och liknande. Idag passerade vi ett ställe där Google Maps inte hade en aning om att korsningen var ombyggd. Den tyckte bland annat att vi skulle köra genom den här gångtunneln (vi lät bli även om ingen såg oss).

Nu har vi parkerat vid en friluftsanläggning utanför Alvesta. Här är väldigt lugnt så vi ska nog sova gott.