Benidorm

Benidorm ser helt annorlunda ut jämfört med alla andra spanska städer vi varit i. Redan när vi rullade in i stan igår så reagerade vi på alla skyskrapor. 1956 bestämde man att man skulle bygga höga hus. Det går åt mindre byggmaterial, mindre asfalt och är lättare att förse alla invånare och turister med service. Faktiskt är att Benidorm är Europas tredje mest tättbebyggda stad efter London och Milano.

En del skyskrapor var lite extra spektakulära.

Det ger en annorlunda känsla när de flesta hus är skyhöga. Först kände man sig liten, sen inser man hur mycket utrymme det ger som går att använda till röda cykelbanor till exempel. 

Vi cyklade och gick en runda i stan där en stor del utav vägen var på strandpromenaden utmed havet.

Precis utanför Benidorm ligger en ö som ser ut som om den håller på att kantra. 

Efteråt rullade vi ut ur Benidorm och en liten bit till. Där hamnade vi på en stenstrand med slipade stenar. Med kaffe och korsord satte vi oss på en bänk. Vem hade byggt den bänken? Den var för hög för att nå ner till marken. Som kompensation lutade den lätt framåt och hade för rakt ryggstöd. Den stod i alla fall i solen med utsikt över havet och var ledig (undrar varför?). Bilden är på en nästan likadan bänk, som åtminstone lutade lite bakåt.

Batteriladdning

Det blev en förmiddagspromenad i Alicante. I hamnen låg det en del riktigt stora fritidsbåtar. Vi är nöjda med husbilen så vi tittade inte så noga på båtarna.

Högt upp ligger det en borg. Där uppe var vi inte. Vi är ganska mätta på branta gator och trappor, så vi höll oss nere i city. 

Huset på bilden ovan hade varit med om en belägring och hade gott om märken från kanonkulor i väggen och till och med kula kvar fastkilad.

Igår kväll tyckte bodelsbatteriet i bilen att vi hade kört för lite de senaste dagarna så läslamporna slocknade utan att vi stängt av dem. För att ladda batteriet idag valde vi att åka en liten bit in i landet. Där fanns ett bra ställe för att ta hand om bilen. När bilen var städad, toan tömd och vatten påfyllt så tog vi en cykeltur. 

Det var lurigt väder idag. Solen sken och värmde men det blåste iskallt. Cykelturen blev lite kortare än beräknat för det var inte skönt. 

Efter denna utflykt rullade vi tillbaka ut till kusten, där det i alla fall var lite varmare. Nu har vi parkerat i Benidorm med batteriet i alla fall halvladdat inför vidare äventyr.

Alicante

Förmiddagen ägnade vi åt att strosa på stranden som låg några hundra meter från nattparkeringen. Solen sken och det var lagom varmt för att strosa, men för kallt att bada. Från stranden hade vi bra uppsikt över planen som landade på Alicantes flygplats.

Efter lunch rullade vi 15 min till en parkering centralt i Alicante. Vi gick en runda och satt en god stund på ett fik med kaffe och chocolate chip cookies.

Vackra rabatter med Lejongap. Det är nästan den första blomsterprakten vi sett. Annars har det varit enstaka utslagna blommor.

En hel gata full av svampar. Gatan kallas San Fransisco-gatan.

Häftiga träd som dekoration i en park. Det var något slags fikus.

Inga sköldpaddor

Imorse när vi vaknade var tanken att vi bara skulle äta frukost och sedan åka vidare. Jag upptäckte dock av en slump att det hade publicerats en ny virtuell cache bara två kilometer från där vi stått över natten. Det var alltså bara att tänka om och åka åt det hållet först. Det gjorde inte så mycket för vi hade funderat lite på att åka till den platsen ändå. 

Alla cacherna vi loggade igår ligger på en platå intill kusten men man ser egentligen aldrig vattnet från cacherna. Den nya cachen ligger däremot vid en utsiktspunkt på kanten av höjden och det var en helt annan vy man fick därifrån både över medelhavet i allmänhet och över Alicante strax norrut.  

När vi var klara vid utsiktspunkten åkte vi ner från höjden mot ett naturområde vi tittat ut för att gå en cacherunda innan vi skulle leta upp någon mataffär för att storhandla eftersom det börjar se väldigt tomt ut i kylskåpet.

Promenaden vi tittat ut gick över lag i ett liknande landskap som det vi gick i igår förutom att det fanns en liten sjö mitt i slingan vi gick idag. Enligt informationsskyltarna skulle det finnas sköldpaddor i sjön men det såg vi inga, men åtminstone diverse fåglar. 

I naturområdet finns även ett antal bunkrar byggda för det spanska inbördeskriget 1937 som förevisades av några av cacherna. På ett ställe fick vi även se resterna av en villa som idag bara var ett tomt skelett men som en gång i tiden säkert varit jättefin och med kalasbra utsikt. Vi lånade altanen där för att äta lunch på. 

Som avslutning gick vi en bit på stranden där det också satt skyltar om sköldpaddor (fast havssköldpaddor den här gången). Där stod hur man skulle bete sig om man såg en havssköldpaddor på stranden. Om man träffade på en så skulle man ringa 112 så skulle det komma ut en expert och titta till den. Det blev dock inte aktuellt eftersom vi inte såg några sköldpaddor här heller.

Avslutningen på dagen blev att storhandla på Aldi. Att handla mat i andra länder är lite av ett nöje i sig eftersom man alltid hittar en massa saker som inte finns hemma, men samtidigt blir det mycket läsande på etiketter för att lista ut vad saker egentligen är. Vi kom visserligen bara några kilometer under dagen men vi hade trevligt och höll oss sysselsatta ändå.

En dag med många stenrösen

Idag körde vi ett par mil till (fortfarande söder om Alicante) och hamnade på en stor platå med skog. Skog med spanska mått så det är ganska öppet, liknar mer alvaret. I det här området har Hans förberett genom att lösa en serie med mystcacher, så hela området kryllade av cacher att logga.

Alla cacher var lätthittade i små stenrösen eller bakom en liten sten. När man såg platsen så visste man att man var rätt innan burken (PET-rör) var hittad. Alla cacher vi försökte med idag har vi hittat. Hittills i Spanien så har det varit många cacher som varit borta.

Nu har kartan många glada gubbar. Varje glad gubbe är en loggad cache.

Vi har verkligen fått ordentlig motion idag. Slutsumman blev 90 cacher loggade. De flesta har vi cyklat till. Bitvis hade det behövts mountainbike, vilket vi inte har. Så bitvis har vi gått med cyklarna på knölig stig/grusväg. 

Bitvis var det fin utsikt över området omkring och höga berg långt borta.

Dagens nattplats, vilken är samma som vi stått hela dagen mitt i området, känns som platser vi brukar stå på hemma i Sverige. Det är en liten parkeringsficka vid en liten väg. Här står vi själva mellan ett träd och några buskar. Vi fick justera lite med en sten för att få det i alla fall nästan plant.

Torrevieja

Vi är i Torrevieja där det ligger två laguner. Den ena heter ”Den rosa lagunen” och ser rosa ut på flygfoton. 

Från marken såg båda väldigt mycket ut som vanliga pölar. Vet inte om färgen inte syns från marken eller om det rosa syns mer en annan årstid. Färgen beror på mikroorganismer som trivs i sjön för att den är så salt (typ fem gånger så hög salthalt som i medelhavet).

Utmed den gröna lagunen var det ett naturreservat som var fint att cykla i. Där fanns också en hel del cacher.

Det fanns gömslen för att titta på fåglar. Just idag var det ingen trängsel bland fåglarna. 

På några ställen fanns bänkar och vid en av dem åt vi vår picknicklunch.

Vid pinjetallarna såg vi pinjelarverna som det tydligen är gott om just nu. De är ett problem på campingar eftersom de är giftiga för hundar och många campingar har gott om pinjeträd för skuggans skull. Larverna kallas även för processionslarver, som man kan förstå av den första bilden.

Kaktusar ser man lite här och där. Idag gick stigen mellan några riktigt maffiga exemplar.

På jakt efter neandertalare

Idag har vi hälsat på hos neandertalarna. De var inte hemma längre, men i det här området har man hittat flera skelett och andra rester efter dem. Det är strax utanför Torre-Pacheco, där vi var igår.

Området var spännande med flera tunnlar efter tidigare gruvdrift och grottor av olika storlek. 

Torre-Pacheco

Idag har vi tillbringat dagen i en småstad som heter Torre-Pacheco. På förmiddagen cyklade vi och geocachade i odlingsområden utanför stan. Det var jätteåkrar med citroner, kronärtskockor, potatis, bönor, sallad och säkert en del annat också. Arbetare kördes ut i bussar eller minibussar till åkern där de skulle jobba just den här dagen. På någon åker såddes det och på andra skördade de sallad med handkraft och något slags löpandeband-maskin.

Åkrarna i det här området var öppna åkrar. För ett par dagar sedan, utanför Almeria, åkte vi förbi mil efter mil med stora växthus. Då menar jag riktigt stora växthus, som till och med syns på kartan. Det odlades säkert olika saker i dem men tomatodlingar såg vi i alla fall i många av dem.

På eftermiddagen var vi i de centrala delarna av stan och tog det lite lugnare. Vi letade efter ett café, men många var stängda. Till slut hamnade vi på något som hette whiskeria. Man kunde säkert få en whisky, men det gick bra att få kaffe och chokladwienerbröd också.

Nästa vulkan

Vi började dagen med att köra en småväg längs med kusten. Vår sovplats var vid havsnivå så även om vi inte kom så imponerande högt i total höjd så blev det en hel del slingrande och bra utsikter längs vägen. På ett ställe kunde man gå ner sista biten till vattnet igen så Camilla passade på att nästan bada. Det var som väntat kallt. Naturligtvis blev det även lite snäckor plockade innan vi kom därifrån.

Till lunchdags hade vi spanat in en så kallad earthcache som inte har någon burk utan visar upp något geologiskt fenomen istället, vid Punta Parda. Precis som i förrgår blev det resterna av en vulkan, denna från så där fem miljoner år sedan. 

Här på en udde fanns även ett lager av sandsten som dels bildade skoj raukliknande formationer och dels hade fått små rum uthackade där det bott folk som arbetade med blötläggning av något slags gräs. Så vitt jag förstår handlar det om en process i stil med att röta lin, för att få tag i fibrer för slöjd.

När vi tittat på raukarna gick vi i strandkanten för att titta på vulkanresterna. Det visade sig att det som gällde var att ta av skorna och plaska i vattenkanten, ibland på sten och ibland i några centimeter vatten. Det viktigaste var att se upp för fläckarna av hala alger. På utsidan av udden fanns riktigt imponerande formationer som inte alls liknade hur udden såg ut in mot land.

Höjden här är 20-30 meter med rejält överhäng.

Nästan hela vägen fanns dessa underliga eroderade formationer på marken.