Idag har vi tillbringat stora delar av dagen på franska landsvägar. De verkar finnas i två varianter: antingen kilometerlånga sträckor som är helt spikraka eller små vindlande sträckor genom små byar med stenhus huller om buller.
Så småningom kom vi fram till Oradour-sur-Glane som är den där sortens sevärdhet som egentligen inte borde finnas alls. Den 10:e juni 1944 kom en grupp från Waffen-SS till byn där de som en hämndaktion för en påstått tillfångatagen Waffen-SS-medlem sedan mördade 643 personer - män, kvinnor och barn - och sedan satte byn i lågor. Endast en handfull av byborna överlevde attacken. Efter kriget bestämdes det att resterna av byn skulle få stå kvar som ett minne och en ny by byggdes upp intill resterna av den gamla.
Inget har gjorts i byn sedan dess förutom lite underhåll för att förhindra ras. Det var en märklig känsla att gå runt i denna byspillra från för 80 år sedan där allt är kvar som det lämnades: cyklar, symaskiner och diverse annat som inte brunnit och fortfarande överlevt fram till idag.
Eftersom varje ruin fått nya skyltar som berättar vad som fanns där kan man också idag se att här fanns en förvånande mängd näringsidkare för en by på några hundra personer. Här fanns åtminstone fem caféer och tre frisörer, exempelvis.
No comments:
Post a Comment