Pyspunka på väg till lädermuseet

Vi försöker planera enligt väderprognosen. Förmiddagens väder såg ok ut så vi började med en cykeltur i omgivningen. 

Några spännande cacher loggade vi förstås på vägen.

Vi kom även förbi detta märkliga hus. Hittade inga skyltar så det verkar vara en privatvilla.

För att toaletten i bilen inte ska lukta så häller vi i lite medel. Det hjälper även till att bryta ner innehållet så att det går lättare att tömma. Förra gången vi var i Spanien köpte vi ett sånt medel. Det har varit bättre än övriga sorter vi provat och räckt länge. Nu letade vi upp en husbilsaffär och köpte en ny dunk. 

Det var en stor husbilsaffär så vi kikade runt lite. De hade ett flertal bilar i vår storlek (5.4 m). Det brukar finnas max en. Det konstiga är att alla nyare modeller är sämre på att skapa utrymme. Det är mer lådor och skåp i vår bil som är från 2012. Borde inte konstruktörerna blivit smartare? Så, vi gick nöjda tillbaka till vår bil och ska försöka vårda den ett tag till.

Till lunch åkte vi tillbaka till Vic för att sedan besöka ett museum. När vi lyfte ner cyklarna igen visade det sig att H:s framdäck var heltomt. På förmiddagen fungerade det utan anmärkning. Nu kollade vi upp var det fanns en cykelverkstad, pumpade hjulet och höll tummarna. Tre kvarter bort där cykelmojen låg hade det varit dags att pumpa igen om vi behövt åka längre så uppenbarligen ett ganska rejält hål. 

Nästa problem var att det var stängt ytterligare en halvtimme. Typiska öppettider för en spansk affär är 10-13 och 16-19 eller något i den stilen. Så här års kan man ju tänka sig att det inte behövs någon siesta eftersom solen i första hand lyser med sin frånvaro men så resonerar inte spanjorerna. 

Vi löste problemet genom att gå runt hörnet och ta en kaffe och en chokladcroissant. En halvtimme senare var vi tillbaka och lämnade in cykeln. De kunde fixa den på tjugo minuter så vi hade egentligen kunnat vänta men valde att promenera in till stan och hämta cykeln på vägen tillbaka istället. 

På stan behövde vi besöka turistinformationen för att få information om ställplatsen vi stod på (vi hade kunnat ringa men eftersom vi ändå skulle till rätt område av andra skäl gick vi dit istället). 

När vi var klara med det gick vi till Museu de l’Art de la Pell, det vill säga läderkonstmuseet. Det bestod av en samling läderbaserad konst från hela världen som en lokal samlare byggt upp och som sedan blivit ett museum. 

Förutom en permanent utställning med lädersamlingen hade museet en tillfällig utställning som just nu handlade om den lokala konstnären Adrià Ciurana. Konstig konst, men det är väl så konst ska vara!