Idag åkte vi till andra sidan av bergsmassivet Monserrat.
Där ligger ett kloster högt uppe och med berget som fond. Ett spektakulärt läge som ger många turister.
Vi parkerade nedanför och tog bergbanan upp. Benen var lite trötta efter gårdagens klättring.
![]() |
En bergbana till, för den som vill ännu högre. |
Det blev ändå en del gående där uppe mellan klostret och några olika utsiktspunkter. Även om det var en del upp och ner så var det på välpreparerad stig.
Någon gång under mitten av 1800-talet började det hållas marknad uppe vid klostret i Montserrat dit kvinnorna i byarna runt omkring gick två timmar upp med sina varor och sedan två timmar ner igen efteråt. Varje dag.
Här sålde de bland annat en sorts lokal färskost, mató. Privilegiet att få sälja på marknaden tillföll endast vissa personer i vissa familjer och går i arv. I mitten av förra århundradet fanns ett 50-tal stånd på marknaden. Idag finns sju kvar som upprätthåller traditionen, och de måste göra det kontinuerligt för att få ha sin plats kvar.
Osten serverades med honung på. Den påminde mer om svensk ostkaka än getost. Gott i alla fall!
Som avslutning på besöket i Montserrat besökte vi det lilla museet om bergbanan som låg precis vid den nedre stationen. Banan öppnade ursprungligen 1882 (då naturligtvis ångdriven) och körde sedan fram till 1957 då den lades ner. En nystart började planeras under slutet på 1980-talet och den nya banan som vi åkte med togs så småningom i drift 2003.
Väderprognosen för de närmaste dagarna ser ganska trist ut så vi tar det kanske lugnt ett tag och hoppas på uppehåll, eller om det uteblir läser ut en bok, stickar eller löser korsord. Man måste inte bestiga berg varje dag.
Just nu har vi tagit oss till staden Vic. Eftersom solen fortfarande var ute när vi kom hit så tog vi en kort cykeltur i centrum innan kvällsmat. Vem vet hur vädret är imorgon? Eller så är det det vi vet…
No comments:
Post a Comment