En rundresa i Andorra

På morgonen idag gick vi upp ovanligt tidigt och styrde nosen mot det lilla bergslandet Andorra där ingen av oss varit tidigare. 

Eftersom vi inte hade tillgång till internet i Andorra (i alla fall inte till ett rimligt pris) så hade vi planerat mer i detalj än vanligt vart vi skulle. Vi var inställda på att Andorra skulle vara hopplöst trångt med vår stora bil och visst var det smalt ibland men det överraskade snarare med att vara mer plats än väntat till slut. En bit var det en fil i mitten som användes åt olika håll beroende på trafiken.

Vi hade kartor men utan Google Maps som talar om hur man ska navigera blir det lite mer krångel. Lite flashback till de första gångerna jag körde bil i okänd terräng, med papperskarta på ratten  

I geocaching finns det en speciell sorts cacher - utmaningar - som man bara får logga om man klarat av något speciellt uppdrag först. Här hade vi spanat in en sådan som krävde att man hade besökt (vilket på geocachingspråk betyder ”har loggat minst en cache i”) varje region i Andorra. Trots att Andorra bara är en tjugondel så stort som Östergötland så är det uppdelat i sju regioner. Vår kortaste rutt genom Andorra från Spanien till Frankrike tog oss genom fem av dessa så vi planerade snabbt in en avstickare till de sista två. Under dagen har vi alltså besökt samtliga dessa sju regioner men några större regionala särdrag kan vi inte påstå oss ha hittat. Så är det ibland också bara några kilometer från att man kör in i en region tills man rullar ut ur den igen. 

Det var tydligen städdag i den här parken idag. 

På förmiddagen promenerade vi runt lite i Andorra la Vella som är huvudstaden med ett litet men turistintensivt centrum. När vi promenerade runt här var det ibland svårt att komma dit vi ville tills vi insåg att det fanns hissar lite här och var. Det är, om vi säger så, lite kuperat. 

I princip all bebyggelse och vägar och sånt slingrar sig fram i dalarna mellan rejält höga berg. De högsta topparna är runt 3000 meter. Den högsta punkt vi varit på under dagen är drygt 2000 meter. 

Framför allt på förmiddagen i Andorra la Vella var det soligt och skönt idag även om vi kunde se helt snötäckta bergstoppar längre bort. Det nedre vita fluffet är berg, inte moln. 

Vid dagens sista cachestopp var det knappt 400 meter att gå från bilen till cachen. Konstant brant uppför, visade det sig. Vi fick ett vattenfall och en andorransk tussilago som belöning. 

När vi så småningom lämnade Andorra via tunneln mot Frankrike så föll det lite snöblandat regn och på den franska sidan var marken (men lyckligtvis inte vägen) snötäckt. 

Väl i Frankrike så gick vägen neråt, neråt och neråt. Nu har vi stannat i byn Ax-led-Thermes på mer beskedliga 750 meters höjd.

Vi har sedan länge konstaterat att vi missar årets semmelsäsong (även om ingen av oss är något riktigt semmelmonster). När vi provianterade på snabbköpet på vars parkering vi stannat för natten hittade vi ”tropéziennes" som i alla fall visuellt liknade en tämligen liten semla, så de fick följa med. Wikipedia beskriver den som en brioche fylld med en blandning av vaniljkräm och smörkräm. H gillade, C var lite mer tveksam.