Får och Kvitsøy

Idag har vi fortsatt vår väg mot Stavanger. Den här biten var det mer odlingslandskap. Delar av vägen var det som en blandning mellan Småland och Öland; stenar, stenmurar, lite kargt men bitvis tydligen också den bördigaste delen av Norge. 

Vädret har varit lurigt. Det har sett varmt ut men blåst kallt. Vi började dagen med kortbyxor, övergick sedan till dunjacka och slutade med tunnare långärmad tröja. 

Idag har vi också sett mycket får. Ett av ställena vi stannade för att logga en cache var bredvid en fårhage. När vi klev ur bilen kom hela flocken springande och bräkande mot oss. För att logga cachen behövde vi kliva in i hagen på andra sidan vägen. Då visade det sig att fåren hade en liten tunnel under vägen så de kom glatt bräkande till oss på andra sidan. Lite besvikna vände de sedan om när vi inte hade något gott att bjuda på.

Lite besvikna blev även vi för vi lyckades inte logga cachen. Vi såg den, några meter upp i ett träd. Dock fanns inga grenar på rimlig höjd så det gick inte att klättra. Någon stege hade vi inte med oss. Eller tja, vi hade en i bilen men orkade inte gå tillbaka och hämta den och bära iväg med ut i hagen. Det fick bli en annan cache istället.

Vi avslutade dagen med en tur med båt ut till Norges minsta kommun, Kvitsøy. Den ligger en halvtimme med båt väster om Stavanger och har bara ungefär 220 bofasta hushåll. När vi försökte lista ut hur man bokar båtbiljetter lärde vi oss att det är gratis att ta färjan till ön, till och med om man vill ha bilen med. Vi nöjde oss dock med att promenera runt på ön ett tag. Den ser inte speciellt norsk ut med böljande låga kullar täckta av växtlighet (och får). 

Om några år är det tänkt att det ska gå att ta bilen till Kvitsøy istället. Bygge av en tunnel från Stavanger via Kvitsøy och vidare till norra sidan av fjorden pågår och kommer att hamna 390 meter under havet, så för att komma upp till ön på mitten kommer man att få åka en lång spiralbacke upp till ytan. Den nya tunneln kommer att bli världens djupaste och längsta biltunnel. 

Mellan vatten och fjäll

Idag har vi åkt på riktigt fina vägar. Vi har varit bättre på att undvika den stora E39 och i stället hamnat på vägar som ringlat fram mellan vattnet och fjällen. 

Det är som vanligt svårt att fota vyer så att de ser lika vackra ut som i verkligheten men vi har ändå gjort en del försök. 

På ett ställe längs vägen konstaterade vi att om man bara tittade på själva terrängen så kunde det lika gärna varit Rhendalen vi åkte genom. Då hade det varit färre granar och fler vinrankor på sluttningarna runt oss.

I Lyngdal har sherpas från Nepal byggt en stentrappa upp till en fin utsiktsplats. Det är inte trappa hela vägen,men de brantaste bitarna finns det ett slags trappsteg på. Väl uppe på 130 meter så hade man utsikt över två fjordar samtidigt. På toppen låg en liten stuga där man kunde sitta inne om vädret inte var lika skönt som idag. 

Eftermiddagsfikat tog vi bland sanddynerna utanför Farsund. Lite blåsigt men det gick bra att krypa ner bakom en dyn och få någorlunda lä. Vi hade tagit med oss efter-maten-kaffet som kokats på en parkering några kilometer bort för att få lite utsikt till fikat.

Framåt kvällen svängde vi av huvudvägen för att åka en bit på en ännu mindre väg vilket visade sig betyda att den visserligen var asfalterad men att mittlinje var meningslöst för det gick bara att åka åt ett håll i tagit i vilket fall. Det fanns mötesplatser här och där och var lite bredare när naturen tillät men ganska ofta var det bara att ta det lugnt och hoppas på att det inte skulle dyka upp någon som var på väg åt andra hållet. Med en bergknalle på ena sidan och vägräcke och sjö åt andra hållet så är det svårt att väja. Men visst, hade det varit Spanien hade det inte funnits något vägräcke...

Efter ett tag kom vi ner till kusten där vi siktat in oss på en rastplats som appen pekat ut åt oss. När vi kom dit visade det sig att det redan stod sju husbilar här varav fem var rätt stora men vi hittade utrymme åt oss också längs en kant. Ett tag senare kom ytterligare en husbil men den körde bara ett varv runt och åkte vidare så nu får det nog betraktas som fullt.

Camilla var nere och kände på vattnet som var nästan helt stilla i hela bukten och konstaterade att det var kallt.

På parkeringen fanns en infotavla som berättade lite om stenstranden och omgivningarna. Det här området har tydligen väldigt lite tidvatten eftersom tidvattenvågorna från två olika håll tar ut varandra här så att det inte blir någon effekt att tala om. Det var en effekt som jag inte visste om att den fanns.

Sjöutsikt till kvällsmaten

På förmiddagen gick vi i området där vi sovit för att logga de närmsta cacherna. Vi passade även på att tömma husbilens toa på en servicepunkt ett par hundra meter bort. Det tog lite lagom länge för att sedan delta i avslutningseventet för mega-helgen. Vi pratade en god stund med de två huvudansvariga för hela mega-helgen. Dem träffade vi för första gången i Spanien förra året. 

Efter eventet började det närma sig lunch men vi valde att rulla en liten bit innan vi lagade mat. Just idag blev det inte så charmig lunchplats för vi hamnade på parkeringen till en stängd mataffär. Det här är Norge och här är mataffärer och stormarknader stängda på söndagar. Det kändes lite konstigt när vi körde förbi en område med stora köplador och hela parkeringarna var tomma. Hemma hade det varit mitt i köpruschen!

En annan sak som inte funkar som hemma är bränslepriserna. Det verkar som att mackarna sätter priserna lite som de vill relativt andra mackar. Under dagen har vi sett dieselpriser på allt från 16:50 till 20:50 per liter.

Under eftermiddagen har vädret växlat mellan regnskurar och skönt sommarväder. Regnskurarna har mest prickat när vi suttit i bilen. Sommarvärmen var däremot framme när vi köpte glass. Glassen köpte vi i Lillesand, där vi även besökte det charmiga bokbytarbåset som var byggt som en båthytt (naturligvis fanns det även en cache inne bland böckerna). 

Vid en av cacherna ute i en avkrok hamnade vi på ett märkligt ställe. Det var en liten gård med skyltar, bänkar, garage och allt annat målat i blå-vitt och olika texter överallt. Vi fattade inte alls vad det var för ställe men loggade cachen under överseende av två baggar. 

Utifrån texten på brevlådan var det möjligen en privat bostad men den såg verkligen inte ut som en sådan. De hade också en skylt med "gratis parkering på hela gården" (alla fem kvadratmetrarna, typ) och diverse reklam för "bygdemaraton" i samma blåvita stil som allt annat. På det hela taget mycket märkligt.

Inte så långt från det blå-vita stället tittade vi på Steinsfoss Tømmerrenne som är en 4 km lång träränna för att frakta timmer. Timmerrännan användes ända fram till sent 1970-tal. Numera underhålls rännan så att man kan gå i den. Vi gick inte hela men provade en bit. Att imitera en timmerstock var en ny erfarenhet! Nedanför timmerrännan fanns det gott om jättegrytor som forsen skapat.

Vid valet av kvällsplats lyckades vi i alla fall bättre än när vi valde lunchplats. (Att vägen hörs tvärs över sjön behöver vi inte berätta här.)

Vikingevent

Idag var det stort event på Næs Jernverk. 

Området är ett fint gammalt bruksområde med ett järnbruk som numera var museum.

Temat på eventet var Vikingar så loggboken var ett vikingasvärd, i modern tappning. 

Vi träffade vår gamle vän Signal igen, och en del andra vänner. 

På eftermiddagen tog vi bilen iväg någon mil för att logga några riktigt bra cacher. Det var några av eventets arrangörer som hade cacher i kanten på sin trädgård. Vi läste att vi skulle till en kyrka och när vi kom fram undrade vi var kyrkan var. Det visade sig vara cacheägaren som byggt minikyrkan. Snyggt gjort!

Där fanns även en cache där man skulle koppla ihop en elslinga så att lampan tändes. När man gjorde rätt fick man fram koden för att öppna ett skåp. Inuti skåpet fanns en hel likkista. Snyggt!

Kvällen avslutades med pizza tillsammans med Chris från HQ i Seattle. 

Framme i Tvedestrand

Vi vaknade upp efter en lugn natt med utsikt över Drammenfjorden. Under dagen har vi fortsatt söderut med stopp här och där. Även idag har det blivit ganska mycket bilåkande men vädret har ändå inte varit så bra. Det var småskvätt på förmiddagen och rejält regn på eftermiddagen och kvällen. 

Målet för dagen var att logga utvalda cacher utmed vägen och vara framme i Tvedestrand i god tid innan kvällens event. 

Ett av stoppen var i Tønsberg där vi tittade på nybyggda vikingaskepp. Riktigt snyggt gjorda även om radiomasterna och livbojen kanske inte var helt tidsenliga. 

Vikingaskeppen låg vid Jahn Teigens plats precis bakom Jahn Teigens arena (han kom härifrån). På anteckningsblocket som Jahn Teigen hade på bordet står det "Jeg er en optimist" och det är väl ungefär så vi minns honom från schlagerfestivaler på 1970- och 1980-talen.

Som avslutning på dagen besökte vi ett välkomstevent som ”tjuvstart” på aktiviteterna imorgon. Eventet började i regn men regnet slutade ganska snart. Vi träffade på ett antal bekanta ansikten från diverse länder (Sverige, Norge, Tjeckien, USA). Tjecken var naturligtvis samma tjeck som vi träffade i Danmark senast, han som är på typ alla stora event. Om jag minns rätt har vi träffat honom sex gånger, samtliga i olika länder.

Mot Norge

Med kort varsel bestämde vi oss för en tur till södra delarna av Norge. Ganska sent på kvällen så var vi redo. Då är det ganska skönt att komma iväg en liten bit så att man är på gång. 

Vi körde ett par timmar innan vi stannade för natten. Innan dess hann vi titta på Tångeråsa kyrka som är en av Sveriges äldsta och bäst bevarade medeltida träkyrkor.

Vid Karlstad gjorde vi en liten avstickare för att titta på St Olofs gryta. Då blev vi invinkade av polisen och föraren fick visa körkort och blåsa. Morgongröten gjorde inget utslag så vi kunde lugnt fortsätta. Blåsröret fick vi med som souvenir. Polismannen kanske inte hade tänkt sig att det skulle hamna i en blogg. 

Idag har det varit väldigt mycket av en transportdag, men det har varit väldigt vackert utmed hela vägen genom Värmland och sista biten i Norge. 

Väl inne i Norge var det berg, dalar och många tunnlar. Den längsta tunneln gick under Oslofjorden. Tunneln är över 7 km lång. Det går först ganska brant neråt och sedan upp igen på andra sidan fjorden. Till slut såg vi ljuset i mynningen.  

Ett av de finare stopp vi gjort under dagen i Norge var vid Ørje slussar. Inte så breda men väldigt höga slussar. Det är Norges första slussanläggning och fortfarande såg de ut att drivas för hand med kedjor. 

Inne i Ørje tittade vi på deras andra sevärdhet som är herr-gårman-skyltar med silly walk på. Absolut sevärt det också!