Sköldpadda? Ring 112!

Idag började vi med att cykla strandvägen mellan havet och kanten på berget som vi var uppe på igår. Detta är verkligen en turistväg. Massor med parkeringar utmed stranden och massor av husbilar, både där man får stå och där husbilar inte får stå. Polisen jobbar på med att köra bort husbilar titt som tätt.

Det var kul att se berget nerifrån och ett antal raviner liknande den vi klättrade i igår. Berget är väldigt speciellt. Det är runt med ca 4 km diameter, 140 meter högt och ganska platt uppe på. Idag lärde vi oss att hela berget är fossil av ett korallrev.

Vi cyklade ett antal kilometer åt ena hållet och sedan tillbaka igen till bilen. Med ett antal cacher utmed vägen, en liten avstickare ut i naturen och ett besök på stranden så var det lagom dags för lunch när vi kom tillbaka.

Under eftermiddagen strosade vi på stranden på ett par olika ställen på vägen mot Alicante. På varje ställe satt skyltar om sköldpaddor. De lägger tydligen sina ägg i sanden här. Det stod instruktioner om hur man ska akta dem. Om man ser någon sköldpadda eller spår av sköldpadda ska man ringa 112. Exakt vad de rycker ut och gör har vi inte lyckats reda ut.

Som avslutning på dagen besökte vi ett spanskt geocachingevent. När alla hade kommit var vi två svenskar, två finnar (som om jag förstod rätt tillbringade varje vinter här i trakten) och fyra spanjorer. Det var lite si och så med engelskakunskaperna även denna gång men den här gången kunde vi i alla fall hålla igång en konversation. En av spanjorerna agerade tolk när det behövdes. 

Vår plan är att åka på en stor geocachingträff strax norr om Valencia om en vecka och det visade sig att alla andra som var med idag också tänkte åka dit.

Många steg blev det

Idag har vi gjort återbesök i ett område där vi var för två år sedan. Det är en platå i Santa Pola. Hela området används som friluftsområde av mountainbikecyklister, vandrare, hundägare och löpare. Det är hur mycket stigar som helst kors och tvärs. Och så är hela området proppfullt med cacher. 

På håll kan det se ut som skog, men knappast skog som i Sverige. Mest är det glest med något slags knähögt gräs och buskar. Här och där finns det låga tallar och några enstaka kaktusar.

Eftersom hela området är en platå så har man ofta utsikt över havet. Det är fint område att gå i. Vi trodde först att vi skulle kunna cykla bitvis, men det var för stenigt med vassa stenar. 

Det blev en tur på förmiddagen och en på eftermiddagen. Summa ca 30 000 steg. 

På förmiddagen försökte vi vara smarta och snedda ca 600 meter. Det fanns en liten stig på kartan så det såg lovande ut trots att stigen passerade två raviner. Men det är skillnad på meter och meter. 

Första ravinen. Vi ska upp där på andra sidan. 

Vi klättrade ner i första ravinen. Stigen såg vi inte mycket av men hade en viss nytta av att se på kartan var vi borde gå, hur vi skulle snirkla oss ner för branten. Till slut kom vi ner och gick en liten bit nere i ravinen innan det var dags att klättra upp på andra sidan. Det var lättare att klättra uppåt även om det gick åt både fötter och händer. 

Den andra ravinen var bara en barnlek jämfört med den första. Det var i alla fall torrt och inte halt men de 600 metrarna tog sin tid.

Dusch och strandskog

I går parkerade vi precis där vi skulle på cacheträff (event) idag. Det var bra tänkt men tyvärr fanns det inget internet. Så här i efterhand kan vi meddela att det går att överleva ett halvt dygn utan internet.

Vi stod på parkeringen till en park, eller friluftsområde som vi skulle kalla det hemma. Ett fint område såg vi när vi tog en morgonpromenad.

Vid elva var det dags för eventet. En trevlig träff där vi var tre svenskar, två norrmän och en från Belgien. Det var vår vän från Linköping som höll eventet. 

Efteråt blev vi bjudna på lunch och dusch. Lyxigt och trevligt! Kul att vi fick till att ses här nere!

Så småningom vinkade vi hejdå och rullade vidare. Vi tog en promenad, med cacher förstås, i ett område en bit innanför stranden. Det var tallar och lös sand. Lite motigt att gå men bitvis fin utsikt mot havet.

När vi sedan skulle hitta nattplats fick vi titta på några olika ställen innan vi hittade något bra. Vi hamnade i utkanten av Santa Pola.

Utan internet försmäkta vi…

Efter två dagar på samma plats rullade vi en liten bit imorse. 

Morgonens första cacher låg i en liten park. Lite otippat gick en rejäl skock höns lösa där och de var uppenbart vana vid att folk gav dem mat. Trots att vi inte hade något att bjuda dem på följde de glatt efter oss. 

Vi behövde handla och gick en sväng i en Carrefour. Det visade sig att de hade en speciell svenskhylla. Och för den delen hyllor för britter, tyskar och några länder till.

Nästa stopp var vid den rosa sjön här i Torrevieja. Den har en väldigt hög salthalt vilket drar till sig speciella mikroorganismer som i sin tur producerar rosa pigment vilket påverkar hela sjön. 

När vi gick genom ett bostadsområde framåt kvällen stod det vattenflaskor längs gatorna på massor med ställen. Efter lite googlande så har vi lärt oss att det beror på att folk tror att katter och hundar inte ska kissa där då (och det påstås inte fungera).

Efter en snabb FTF på kvällen så parkerade vi och lagade mat och upptäckte sedan att vi parkerat i ett svart internethål. Detta blogginlägg når er från ett gathörn en bit bort från bilen där det i alla fall fanns någon enstaka plutt täckning. 

Runt en sjö

Idag hade vi bestämt träff med en kompis från Linköping som är här hos kompisar en vecka. Vi träffades på morgonen, redo med bra skor och lunchpackning. Planen för dagen var att gå runt en sjö och logga massor med cacher utmed vägen. Vet inte exakt hur långt det är runt sjön men ungefär 1.5 mil.

Kaktusodling, oklart varför. 

Allt för vanlig spansk nivå av vägrensstädning.

Varför konservburkar på palmerna?

Det var en fin runda i blandad, men lättgången, terräng. 

Med några avstickare och kringelikrokar så blev det en bra bit över 1.5 mil. Vi var ute hela dagen. Det har varit skönt väder och väldigt trevligt!

Alla talar svenska

Det är ganska kallt på morgonen så idag började vi med att hänga en stund i bilen efter frukost. 

Sedan valde vi att köra en liten bit inåt landet, bland annat för att det var där det fanns ett ställe för toatömning.

Men först ett besök vid Alicantes största vattenreservoar. Den såg först ganska liten ut, men efter att ha gått 1,5 km så kom vi över ett krön så att hela dammen syntes. Det passerade både hundägare, löpare och cyklister så tydligen ett populärt friluftsområde.

Efter toatömning och lunch så rullade vi tillbaka mot Torrevieja där vi nattparkerat i närheten av där vi sov för två år sedan.

Sedan cyklade vi en runda i de centrala delarna av stan och ner mot vattnet. En och annan cache loggades. Vid en stötte vi på två lokala cachare. De var där för tredje gången och hittade ingenting. Efter några minuter plockade H fram burken. De blev så glada att de nu kunde signera sin 51:a hittade. Vi sa inte hur många vi har hittat…

Efter ett par dagar i och runt Torrevieja så associerar jag till bioreklam ”alla talar svenska”. Förutom alla vi stött på som pratar svenska så är det svenska bilar, svensk frisör, svensk tandläkare, svensk kiropraktor, svensk transportfirma osv. Och en stor svensk flagga på en balkong.

Södra delen av Torrevieja

Nu har vi förflyttat oss ytterligare några kilometer norr ut, så ganska makligt tempo.

På förmiddagen var vi på marknad. Säkert en riktig turistfälla. Det var fler av besökarna som talade tyska, engelska, svenska, norska eller nederländska än spanska. Det fanns ett bokstånd med begagnade böcker.  De var tydligt uppmärkta efter vilket språk de var på. Såg inte till några på spanska. Vi kom där ifrån med fyra böcker, på svenska, tyska och engelska. (Mannen noterar att han bara köpte en.)

Ser du geocachen?

Efter lunch i bilen så cyklade vi ner till havet. Det finns promenadstråk hela vägen utmed vattnet. Bitvis gick det att cykla där och bitvis cyklade vi lite längre in. Mycket havsutsikt, en del cacher och en lässtund på en bänk innan molnen började se hotfulla ut (det kom aldrig något regn) blev det utmed vägen.

Det är lätt att cykla omkring här. Bilisterna visar väldigt mycket hänsyn till cyklister. Tydligen finns det nya lagar från i år om hur bilister ska hålla avstånd till cyklister. På en del av de lite mindre gatorna vi cyklade idag var det cykelbana hela vägen, mitt på vägen. Det vanliga annars är att cykelbanan är färgad i till exempel rött så ingen kan missa den, varken cyklister eller bilar.